This is it

Då var det igång, jag har börjat min "behandling" mot ätstörningar.
jag vet inte hur det känns, ibland känns det skönt att det kanske ändå kan få ett slut. Men nej den sensate veckan har jag undvikt speglar till varje pris. men jag har ändå vart duktig måste jag säga jag har följt matschemat, om jag inte gör det så bryts mitt kontrakt och då vet jag inte vad som händer. min dagbehanlig avslutas iallafall då.
Och det tycker jag har funkat ganska bra förutom maten då, vilket jag är där för. Men det går faktiskt bättre och bättre. Första dan vilket var i måndags så skakade mina händer när jag skulle äta de var hemskt, och när jag ätit det första mellanmålet höll jag på att dö, ett äpple jag har nästan aldrig mått så illa över ett äpple förut det var hemskt.
Men där på dagarna sköter jag mig bra, men hemma funkar det inte. kvällarna är värst, och består av gråt, gråt,gråt tankar alla dessa hemska tankar.
Jag får inte längre träna ingeting det suger, så iförrgår tränade jag lite, utfall och sånt och nu kan jag inte gå, det känns som att någon har slagit mig över hela benen som att jag har blåmärken över hela låren. hemskt!

Imorgon är det iallafall en speciell dag, mycket speciell.

kram I

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0